Ryssland och den Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna

Ryssland ratificerat den Europeiska Konventionen om de Mänskliga Rättigheterna i Maj. Hittade överträdelser av Domstolen innehålla kränkningar av rätten till liv (art.) om rätten till en rättvis rättegång (art.), förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling (art.), rätten till frihet och säkerhet (art.), av rätten till respekt för privat-och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens (art.), yttrandefrihet (art.), rätten till ett effektivt rättsmedel (art.), och av den skyldighet att samarbeta med Domstolen (art.)Totalt, tre hundra ansökningar av trettio-en oktober Ryssland är det land mot vilket det största antalet ansökningar har inlämnats. I januari, den Europeiska Domstolen erkände att de första ansökningarna om kränkningar av mänskliga rättigheter i Tjetjenien. Den sökande hävdade att den ryska militära kränkt deras rättigheter i samband med militära operationer i Tjetjenien under åren. I tre domar av tjugo-fyra februari Domstolen ansåg att ryssland hade brutit mot Artiklarna två (rätt till liv), tre (förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning), och Artikel tretton (rätt till ett effektivt rättsmedel) i den Europeiska Konventionen om Mänskliga Rättigheter och Artikel en av Protokoll Nr. ett till Konventionen (skyddet för egendom) Det första fallet gäller verkställas disappearence i Tjetjenien (Bazorkina v. Ryssland) levererades av Domstolen på tjugo-sju juli Domstolens domar i målen från Tjetjenien och andra nordkaukasiska republikerna, som väckts av Russian Justice Initiative och andra, har sedan bidragit till att förtydliga viktiga frågor såsom vad som utgör omänsklig behandling av släktingar, under vilka omständigheter det är möjligt att hålla en försvinnande är ett brott mot rätten till liv, och de skyldigheter som en svarande staten när det gäller att samarbeta med Domstolen. För att den Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna att erkänna ett fall för granskning, men det måste finna att den sökande har uttömt alla inhemska rättsmedel, vilket innebär att sökandes försök att söka rättvisa inom det nationella systemet kan gå längre. Situationen i Norra Kaukasus instabila förhållandena och hot om våldsamma straff, brist på tillgång till information om inhemska och internationella åtgärder, brist på kvalificerade jurister i regionen, allmän fattigdom och brist på grundläggande infrastruktur såsom teletjänster platser nästan oöverstigliga hinder innan de individer som önskar att uppnå sina mål inför lokala rättsliga organ. Trots dessa hinder, Russian Justice Initiative kunder oftast anhöriga till offren har visat uthållighet och beslutsamhet för att vädja till lokala, regionala och federala myndigheter. I de flesta fall, lokal åklagare inleder en brottsutredning mot civilbefolkningen klagomål om allvarliga brott, sådana undersökningar rutinmässigt tillfälligt för påstådda brist på materiella bevis och vittnen. Vid samma tid, utredare regelbundet misslyckas med att vidta sådana grundläggande åtgärder som besöker brottsplats och samla fysiska bevis.

Som ett resultat, åtal är extremt sällsynt, även i enklare fall, och att regionen lider av skenande straffrihet för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Medan en Eu-Domstol att hitta till förmån för en sökande som inte går att återställa ett älskades liv, en dom som hittar en faktisk kränkning av en av de grundläggande Konvention rättigheter tjänar till att rättfärdiga de sökande, som i hemlandet sökte, men aldrig fått ett erkännande att deras rättigheter eller deras anhöriga kränks. När Eu-Domstolen avkunnar en dom till förmån för den sökande, det kan för den svarande staten att betala sökandens rättegångskostnader såväl som ekonomiska och icke-ekonomiska skador.

Av fjorton Maj, hade Domstolen tilldelats nära åtta miljoner euro till offren i domar om Tjetjenien.

Domstolens domar dessutom ge underlag för samtal om viktiga juridiska reformer och förändringar i praxis. I syfte att målet brister i ryska brottsbekämpande Russian Justice Initiative, utvecklar och ger rekommendationer för enskilda och allmänna åtgärder för att ministerkommittén, det organ som ansvarar för att övervaka genomförandet av domar vid europarådet. Medan enskilda åtgärder, såsom betalning av gottgörelse och återupptagande av en förundersökning, kan ge upprättelse i det enskilda fallet, och generella åtgärder som syftar till att lösa systematiska problem som uppdagas i-Domstolens domar. Allmänna åtgärder som syftar således till att förhindra framtida brott och kan bestå av olika åtgärder såsom juridiska reformer, nya riktlinjer och förbättrad utbildning i mänskliga rättigheter. Domstolens domar därmed bär med sig en stor potential för att i slutändan förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna och stärka skyddet för den enskilde i Norra Kaukasus.